I morgon bitti kl 7 rullar bussen mot flygplatsen i Katowice och vi skall hem till vardagen. Gäller att inte bara packa ner kläder, grejer och det som inhandlats utan också de osynliga nya minnena och lärdomarna.

Gott att ännu en resa gjorts och som vanligt en förmån att dela den med goa människor. Tisdag kväll vid åtta-tiden rullar vi in i Mora.

Efter frukostens samtal om gårdagen i Auschwitz. Många delade med sig av sina minnesbilder, känslor och beslut. Beslut om att använda nyvunna perspektiv, visa tacksamhet, sprida kunskap. Samtalen blev känslosamma och vi tog fram både det vi fann. under dagen och sådant vi lämnade bakom oss . Upp och nedvänd perspektiv när vi blev påminda om guiden som berättade hur allt var så annorlunda. Det onda skedde i ljuset och inför allas ögon, det goda mellan vissa människor skedde i mörkret när t.ex någon gav en annan en bit mat.

Dagen sedan innehöll besök och lektion vid platsen för koncentrationslägret Plazow där vi pratade om de som tog ställning och var de som räddade livet på andra ofta med risk för sitt eget liv. Vi vet sällan vem av oss alla gånger men några är det som kommer att ha det som i ett visst ögonblick leder till beslut att agera, göra motstånd, vara den som räddar.

Dagen fick en fantastisk avslutning med gänget på torget. Fem elevers lilla installation och stilla staty slutade med stor underbar körsång, små grodorna i ring ”Halleluja” och med. fint sångstöd till den stolta mannen som stämde upp i den ukrainska nationalsången . Supernöjda väntade sedan fina hotellet. Som Andreas uttryckte det när vi kom hem från Auschwitz, ”Jag lämnade ett vandrarhem och kom tillbaka till ett lyxhotell”

Reine höll en lektion för gruppen vid koncentrationslägret i Plazow.

Snart sovdags efter ännu en upplevelsrik dag i helvetet Auschwitz . Emelie påminde oss om orden som beskriver det ofattbara, en vacker vårdag som denna. Att helvetet kan vara så grönt? Vi tittade extra noga på de slitna trappstegen efter alla som bryr sig och som vill lära, påminnas, påverkas och försöka ta in det som inte går att omfatta i ord. Vi hade också Johans ord med oss: njut av det goda och lär av det onda. Vi. hörde orden om en elev skrev: på vår toleranslektion: ”En människa kan vara bäst men också det värsta vi kan möta.” Vi behöver göra allt vi kan för att hjälpa varandra att bli den bästa versionen av oss själva. Denna resa och det vi. gör tillsammans är en del i detta och ett steg på vägen mot en lite bättre värld. I morgon går resan vidare, den tar inte slut än på länge….

Nu är vi redan inne på dag 3 och mycket har hänt sedan bussen rullade från Mora kl 5 i torsdags morse. Flygresan gick bra men lite snopet att kliva ut i ett mulet och småregnigt Katowice. Framme i Krakow sken dock solen. Redan första kvällen hann vi bekanta oss med stadens gamla delar och det fina stora torget. Lite trevande i grupperna och vi vuxna började så sakta synka ihop oss och våra grupper och rikta in oss mot en innehållsrik och värdefull resa.

Fredagen inleddes med gemenskap, lekar och lektion vid Wavel, det stora slottet. Eleverna fick höra om Sachne, den judiske pojken som hade tre mammor. Biologiska mamman  i gettot som lämnade bort sitt barn till en katolsk mamma utanför ghettomurarna och som lovade ta hand om honom och hur Sachne tack vare olika val, bl.a av en blivande påve, överlevde både fysiskt och i sin identitet. Han fick en tredje mamma så småningom hos släkten i Canada. Vi samtalade om att vara med eller inte vara med, uteslutas, bli bortvald och hamnade i när vi själva kunde vara väldigt grymma mot kompisar i mellanstadiet. ”Tänk vad mycket shit vi gjorde mot andra, sa någon” Sachne lärde oss om att vår identitet är värdefull och att vi lätt stänger ute och ”dissar” de som vi inte tycker passar in.

Sachne var med oss när vi efter promenad genom judiska kvarteren kom till platsen för gettot och ghetto torget där nu många tomma stolar vittnar och påminner om historien som utspelade sig där.  Spåren av  Sachnes första mamma och pappa slutar någonstans här.  Innanför eller utanför, fånge eller fri blir väl sällan så påtaglig som i tanken på ghetton. Människor identifieras, avskiljs och fråntas sina rättigheter. Givetvis påmindes vi också om människor som gjorde skillnad just här t.ex apotekaren i Krakow som såg, berättade, hjälpte, gömde, meddelade etc.

Mycket trötta avslutade vi eftermiddagen vid Schindlers fabrik och med trötta ben tog vi oss upp mot stan för efterlängtad middag och lite fri tid vid torget. Eller som för flera hem till den sköna slafen  för vila inför tuff morgondag i Auschwitz-Birkenau.

Min sammanfattning av dagen som jag gav gruppen var en dag fylld av härliga överraskningar, en dag då vi börjat växa ihop ännu mer och hitta varandra på flera plan. Vi vågar bjuda på oss och se varandra som de vi är. Helt enkelt två dagar som överträffat mina förväntningar och bådar riktigt gott för det som återstår. Nu skall vi göra som jag läste i en kommentar jag fick en gammal elev som var med mig hit för några år sedan. ”Njuta av det goda och lära av det onda”.

Den lärorika och viktiga resan har bara börjat.

Reine