Alla inlägg av Elev

Tankar från My & Åsa

Nu har det gått några dagar sen vi kom hem från den otroliga resan till Polen. Vi har landat i vardagen, en vardag vi nu värdesätter mycket högre än innan vi åkte. Resan var underbar, det har varit mycket känslor, skratt, lite tårar, det är en resa vi sent kommer glömma.

När jag (My) åkte iväg tänkte jag att jag skulle få uppleva något otroligt, vackert och betydelsefullt med en av mina bästa vänner, men det blev mycket mer än så. Jag fick flertal nya vänner, vänner som jag alltid haft omkring mig men inte sett. Och om jag inte hade åkt på resan skulle jag kanske aldrig ha funnit de vänskaperna. Jag fick även se med egna ögon hur fruktansvärt hemskt det kan gå till om man inte tar hand om varandra och värdesätter toleransen och jobbar för demokrati i världen.

När jag (Åsa) insåg att resan närmade sig ångrade jag flera gånger om att jag anmält mig att följa. Ångern kom ur rädsla för vad vi skulle möta, vilka tankar och känslor det skulle väcka. Samtidigt såg jag verkligen fram emot att få dela My`s upplevelser, och att få se såväl Polen som de laddade platserna Auschwitz och Birkenau… Så det var verkligen med blandade känslor jag klev på bussen vid Rosa Huset. Upplevelsen under resans 5 dygn överträffade mina förväntningar på alla sätt.
Jag och My fick på olika men ändå lika sätt uppleva nya vänskaper, vi fick nya insikter i hur viktigt det är att värdesätta och visa tacksamhet för det/dem vi har omkring oss. Lidande, sorg, vanmakt och maktstrukturer fick ett helt nytt ansikte för oss båda.

Från Auschwitz och Birkenau tar vi båda med oss hem; att ta vara på tiden man får med sin familj och värdesätta vår frihet vi har i ett demokratiskt land. Nya tankar kommer till oss varje dag, och de känns som om de verkar fortsätta komma hela tiden i olika situationer på olika sätt.  Endagsbesöket i Auschwitz verkar för oss utöka till att bli ett livslångt besök med nya tankar och infallsvinklar beroende på var vi befinner oss.

Resan har inte bara varit sorg, utan också glädje och gemenskap. Vi har haft många stunder under resan som varit fulla av glädje, som när alla resande gemensamt stod på det fina torget i Krakow och sjöng med många skratt och härlig gemenskap (tack Lukas med vänner som startade upp den aktiviteten) eller när vi shoppade med gamla och nya vänner i den stora gallerian och på Krakows gator, vad mycket roligt vi upplevde tillsammans då. Under shoppingturen fick vi också upptäcka hur vackert och mysigt Krakow är, så svårt att förstå vilket lidande som, i vår tid för inte så länge sen, hade sin uppstart på andra sidan kanalen i gettot, på grund av att några ansåg sina liv vara värda mer än någon annans (läs judes) liv.
Det får mig att tänka att vi som jobbar i förskola och skola aldrig får underskatta vikten av att aktivt och medvetet arbeta med värdegrunden och att hålla likabehandlingsplanerna som levande dokument. Allas lika värde kan inte nog betonas, och grundsynen för det bör läggas tidigt.

När vi nu sitter hemma så känner vi stor respekt för Auschwitz`s alla offer och tänker att det är en plats som förtjänar att besökas igen, en plats vars händelser aldrig får glömmas bort.

Tankar från My och Åsa

Reflektioner runt resan

Lördagen har varit lärorik, jobbig, känslosam men det fick oss att komma närmare varandra och öppna våra ögon.
Vårt första intrycket av Birkenau var att det var mycket större än vad vi någonsin kunnat föreställa oss och så otroligt vackert. Tänk att helvetet på jorden skulle vara en plats där all fruktansvärd ondska och lidande skulle ske i flödande ljus och i en grönskande i idyll ( gaskammaren,  förnedring, avrättningar etc.) och godhet i mörkret och i skymundan ( en hjälpande hand med risk för sitt eget liv). Vi har svårt att förstå att våra fötter har trampat på all denna ondska, tårar och smärta.
Auschwitz blev väldigt känslosamt med mycket kramar och tårar. När man såg mängden av hår (flera ton) och väskor med deras namn var som från en scen ur en skräckfilm. Det mest känslosamma för oss var att se barnkläderna och att se dödsväggen samt gaskammaren med alla rivmärken men även alla kort.
Det får oss att tänka på att det inte är så länge sen kvinnor fick rösträtt i Sverige och hur många kvinnor och flickor i världen som fortfarande förtrycks och far illa i krig på olika sätt.
Vi tänker också på homosexuella, funktionshindrade och andra minoritetsgrupper som fortfarande förtrycks och förföljs i världen över. Fattiga människor som svälter pga att vi ska köpa och har behov av nya kläder etc. , och att det fortfarande förekommer slaveri av olika slagit i världen. För att inte tala om oss på skolan i vår vardag. Visst är det väldigt lätt att vara fördomsfull mot varandra, glömma att bjuda in dem som råkar vara lite annorlunda?
Vi har ett ansvar i vardagen att acceptera olikheter och göra demokratiska val.  Vi måste stå upp för varandra och göra motstånd och bli ett bättre jag av oss själva, så att inte världen blir upp och ner fler gånger.
Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte kan vår historia, håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i förintelsen. Också romer, homosexuella och andra minoritetsgrupper.
Tack Reine för att du ger oss kunskap om vår historia, får oss att bli ett bättre jag av oss själva och ger oss förståelsen hur viktigt det är att inte stå och se på vad som händer i världen, i skolan, på stan. Hur viktigt det är att göra MOTSTÅND.
// Elin Kans & Elin Grahn

Uppleva Auschwitz

Gårdagen innehöll mycket blandade känslor. Många blev säkert överraskade över hur stort det faktiskt var. Jag tror att även om man visade det eller inte så blev ALLA rörda av det vi fick uppleva. Denna upplevelse gav säkert många en insikt om hur det egentligen var ifrån vad vi trodde.

Mvh Sebastian Albert och Lukas

Tankar om Auschwitz

Gårdagen på Auschwitz var en dag full med blandade känslor och reaktioner. Våra onda fötter var ingenting jämfört med vad människorna där har varit med om. Det spelar ingen roll hur mycket man läser om det eller hur många filmer man ser, det är inget jämfört med att vara på plats. I början var det svårt att ta in vad som hänt på denna plats men desto längre in i lägret man kom desto verkligare blev det. Det är fortfarande svårt att ta in, ofattbart hur många som dog & hur grym människan kan vara.

Alla sa att Birkenau skulle vara stort så vi hade förväntat oss det. Men så stort som det egentligen var skulle jag aldrig kunna föreställa mig. Storleken på lägret representerade en bild av hur många människor som blev offer under förintelsen.

Besöken har satt sina spår i oss. Personliga beslut har tagits och vi blev nog lite bättre personer efter vi fick se detta. Många människor bör åka till Auschwitz 1&2 för att lära sig om hur livet är. Vad det är man kommer lära sig är individuellt. Beroende på vad det är i livet som är tufft och om vad som måste förbättras. Alla tar besöken olika men alla går därifrån med större kunskap och som bättre människor.

Sara, Filippa & Jessica

Dagen efter Auschwitz

Slut i kroppen och ont i fötterna, samtidigt som vi har många tankar å mycket känslor. Det var en av dom finaste resorna och mest lärorika. Det var och är verkligen svårt att sätta sig in och förstå vad som har hänt. Nu ser vi fram emot en mysig kväll med god mat och fina vänner.

Julia, Lovisa, Kiana, Carla.